I drama används övningar och uttrycksformer som även tillämpas i teatern. Men i drama används dessa i ett pedagogiskt syfte snarare än ett konstnärligt. Vi utforskar verklighet genom fiktion. Det går exempelvis att träna på kundbemötande genom att skapa en ”låtsas”-situation där en ”spelar” kund och den andra personal, ge dem ett problem och sedan på olika sätt undersöka hur det kan hanteras. Förenklat sett kan man beskriva skillnaden med att teater handlar om en kommunikation mellan skådespelare och publik medan drama handlar om deltagarnas upplevelse och reflektion.

En grupp är inte summan av dess individer; den är summan av individernas relationer till varandra. Eftersom att relationer inte är statiska kan ej heller grupper vara statiska. Alla grupper utvecklas – hela tiden – oavsett vi vill det eller ej. Om vi vill kunna skapa och sedan bibehålla en välfungerande grupp behöver vi 1) ta gruppetableringen på allvar bygga en hållbar grund, sedan måste vi 2) underhålla grunden genom ett kontinuerligt och medvetet analys- och utvecklingsarbete.

Ett pass brukar börja med att alla får möjlighet att presentera sig. Sedan gör vi olika samarbets-, lyhördhets- och kommunikationsövningar. Vissa övningar sker i helgrupp och andra i mindre grupper – detta dels för att alla ska få arbeta med alla. Jag arbetar lyhört och anpassar innehållet efter vad jag upplever att stunden kräver; alla grupper är olika och jag vet inte alltid på förhand vad gruppen jag ska jobba med behöver. Vi jobbar med övningar som är till för att öka tryggheten i gruppen och stärka känslan av samhörighet samt övningar anpassade utifrån min information om gruppen. Jag kan uppenbarligen aldrig känna gruppen lika väl som deltagarna i den, därför varvas alltid övningarna, genom hela passet, med aktiv reflektion i både helgrupp och mindre grupper.